SJ Fotoklubb, med Harry Harrysson som högsta ansvarig, hade rekognoserat och väl förberett fotoresan. Enligt kallelsen skulle det vara högst 30 deltagare men enligt deltagarlistan är vi 38 utöver Harry. Kursavgiften var endast 1090 kronor och den innefattar båtavgift, buss, cykelhyra, 5 övernattningar med frukost och middag samt sänglinne, och dessutom en festmåltid vid avslutad cykling. ”Tira”, vilket reapris för en toppentur. Att det kallas kursavgift innebär alltså att vi ska bli fullfjädrade Bornholmsfotografer.
På resan har vi deltagare som även är fullfjädrade filmfotografer. Tre av dem är Harry Harryson, Egon Arvidsson och Roland Moderatho. De står bakom en film om ca 1 timme, som redigerats och satts samman av Harry. Själv har jag med min systemkamera Canon F1 och kompakten Minox, så det blir både färgdia, färgnegativ och svartvitt.
Nu till själva reseskildringen:
Vi samlas på Ystads station måndagen den 21 maj för gemensam promenad till färjan. Vi från Norrköping har då haft sällskap hela vägen dit. Färden har gått via Malmö. Innan vi går till färjan har vi haft god tid på oss att bese och fotografera Ystad. Ett motiv är kulturhuset och ett annat vacker fasad.
Färjan till Bornholm avgår kl. 19.00 och kl. 22.00 anländer vi till Rönne. Där tar buss oss vidare till Gallökkens camping, som ligger ca 2 km sydost om centrum.
De fina campingstugorna räcker inte till för alla, så några får ligga i husvagnar, som är lika bra dom. Redan nu bildas informella resesällskap. LångeNisse (Olle Nilsson), Sture Ättner och jag hamnar i en husvagn. Vi håller ihop större delen av resan och har mycket trevligt tillsammans.
Tisdagsmorgon den 22 maj startar vi med frukost. Det finns mer sällskap än vi på campingen. Till ett ungdomsgäng, vill jag minnas, hade campingen serverat frukost. Situationen blir minst sagt virrig, för några av oss tror att det är till oss och dyker på maten. Som tur upptäcks misstaget snabbt. Vad ungdomarna tyckte om detta vet jag dock inte. Vi bussas in till Perronen restaurang, där vi intar en härlig frukost. Efter den går vi till Hamngatan 11 för uthämtning av cyklar.
I samband med starten mot första delmålet Hasle håller Harry ett förmanande och inspirerande tal till oss alla, om att ta hänsyn och att ge stopptecken i god tid. Han poängterar också att det inte är någon tävling. Harry cyklar inte själv, han rattar en följebil kan man säga, en Golf husbil, där han transporterar det vi inte vill ha med oss på cyklarna. Han dyker upp överallt, ibland med kaffe. Han hjälper oss med allt!
Vi ger oss av mot Hasle, det blir en lång svans av cyklar. Färden går genom en vacker skog och sluttar ner mot stranden, där vi passerar Kåsby, ett ofta fotograferat rökeri. Efter det besöker vi stranden, troligen Smaragdön. Vattentemperaturen var inte i vår smak, så bad blev det inte men väl foto på fiskeekor.
Hasle, den första hamnen vi kommer till, är en trevlig plats och jag vill minnas att vi intar en lätt förtäring där, innan vi fortsätter till de andra hamnarna Helligpeder och Teglkås och Vagn. Det är svårt att skilja på dem mer än att Hasle är större. En och annan färgklick utgörs av små fiskebåtar.
På krönet av sista backen upp mot Jons Kapel står Harry med filmkamera. Cyklisterna ser påtagligt trötta ut och rasten och besöket i Jons kapel blir en välbehövlig återhämtning. Jons kapel är en naturlig grotta in i berget till höger om den 108 trappsteg långa trappan ner till stranden. I min reseskildring från cyklingen 2004 finns bilder från grottan. Våghalsiga ungdomar har tagit sig ut på vänstra bergstoppen på en smal remsa, se bilden! Höjden är ca 40 meter och högst upp till höger finns Predikstolen, där munken Jon Ifölge sägs ha talat om Jesus till de hedniska Bornholmarna.
Nu vidtar sträckans jobbigaste del, nämligen Ringebakker. Här prövas konditionen - och balansen. Vissa sträckor får man nästan lyfta cykeln uppför backen. Utsikten i skogen är dock hänförande med all murgröna på trädstammarna. Delmålet är Hammershus slottsruin och väl framme ställer vi cyklarna för att fotledes tar oss upp mot ruinen. Här stannar vi rätt länge och tar del av det kulturella. Alla tycker tydligen att det är väldigt roligt att fotografera ruiner.
Harry informerar oss om nästa mål, slutmålet för dagen; ”Nu har ni nerför till Allinge i 5 km och till Pensionat Ingrid på Strandvejen 17”. Det stämmer, i bra fart rullar vi faktiskt nästan ända fram till pensionatet. Det är inget lyxhotell men i flerbäddsrummen i annexet är det mysigt värre. Kvällen är sval och de som promenerar i byn i solnedgången kan stanna till och köpa gott ifrån rökeriet vid stranden.
Vi är nu framme vid onsdagen den 23 maj och frukosten intas i huvudbyggnaden. Så är det dags för nästa etappmål med första anhalt hamnen i Tejn efter 5 km. Vägen går lättcyklat genom strandbebyggelsen och väl framme stannar vi till för fotografering och samtal med skeppare. Ett fiskefartyg hade fått behållare med senapsgas i trålen, så här 45 år efter kriget, så det var avspärrat. Uppallat för översyn står ett fiskefartyg på stora hamnplan. Samma fartyg står uppallat även år 2001, se skildring! Då jobbade några med rodret, annars kan man tro att det är till för turisterna.
Det är endast ca 5 km till Helligdomsklipperne men den sista sträckan dit är faktiskt ganska jobbig, rena bergochdalbanan. Där möter Harry upp med kaffe och dopp.
Vi tar oss till stranden, efter att ha fotograferat uppifrån ner mot stranden, där våra cykelkamrater befinner sig. På fotot finns också helgedomen - klipporna uppbyggda av block. Vi vandrar, ja egentligen balanserar på höga och farliga små avsatser, som numera är avstängda för tillträde. Besök på restaurangen och museet avslutar.
Nästa anhalt är Gudhjem och LångeNisse, Sture och jag väljer strandvägen för färden dit, en sträcka på ca 5 km. Det är en bedårande vacker sträcka, där vi även träffar på bautastenar, d.v.s. stenar som rests och är utan skrifter. Halvvägs tar vi oss en fika och drickarpaus i gröngräset.
Vi cyklar utefter branterna och snart rullar vi ner i en sväng mot Gudhjem. Innan vi fortsätter tar vi oss en lång titt för beundran av den medeltida staden, som i mycket påminner om Visby med dess blommande innegårdar och mysiga bodar. Byborna verkar genuina!
Vi tar oss mödosamt uppför backen söderut mot pensionat Sletten, där vi skall övernatta. Flerbäddsrum blir det även här och det är lika mysigt som i Allinge. På kvällen blir det underhållning av Roland Moderatho. Han berättar historier så vi kiknar av skratt och som en fena på gitarren får han med oss på allt i allsång. Roland är en baddare på att få upp oss i stämning, vi blir som vildar. Efter det blir det dans till en portabel bergsprängare. ”Dansen den går på grönan äng”, nej den går på gårdsplan utanför pensionatet, där det svänger och studsar, inte minst jag själv.
Många hjälpredor ställer upp för Harry, när han konstaterat att ett tändstiftsfäste hade lossnat och många råd prövades, dock utan resultat. Dagen efter fick han tag på en reparatör som fixade det hela.
Nu är vi framme vid torsdagen den 24 maj och färden går till Österlars kirke. Färden dit verkar vara uppför hela vägen. Rundkyrkan är från år 1150 och det är tydligen någon som ser till den, för den var fin både utvändigt och inne. Tyvärr har jag inget kort på insidan mer än på dopfunten. Vi slår läger vid en stor göl intill kyrkan. Några solar och några dricker - lemonad. Det är skönt att få vila ut.
När vi har samlat krafter tar vi cykelstigen mot Almidingen, Danmarks femte största skog. På ett ställe utefter vägen är det anhalt för tävling i pilkastning. Jag minns inte om det blev något pris. Dock minns jag att där fanns en stor trädstam, från vilket det hade vuxit ut små träd, sju stycken tror jag det var. Någon trodde att det var ett trollträd. Det gjorde nog ett tyskt sällskap också, som vart ursinniga för att vi inte gick ner från trädstammen när de skull fotografera den. Då hörde jag för första gången i verkligheten orden ”Die dummen Schweden”. De gick utan att ta något kort.
Vi pilar iväg till nästa mål som är Rytterknægten. Tornet är beläget på Bornholms högsta punkt, 162 meter över havet. Från tornet ser man stort sett hela Bornholm. Där rastar vi och utnyttjar befintlig servering. Våfflor med sylt serveras och är mycket populärt.
Nu är vi laddade med energi och tur är det, för det blåser så in i Norden, motvind så klart. Färden går mot Nylars och vidare upp mot vår campingplats ”Galjelokke”. Strax innan vi kommer fram till campingen ser jag en jättestor fågel i luften. Det är första gången jag ser en ensamseglare på vinge i luften. Han ”hänger” där och seglar på uppvinden från branten.
Sture och LångeNisse valde att avvika från rutten i Gudhjem och istället besöka Christiansö via en liten turistbåt. Eftersom det tog sin tid cyklade de sedan direkt till campingplatsen. Enligt dom var ön väl värt besöket. De tyckte dock att det var jättejobbigt att ta sig tillbaka i den hårda blåsten. Vi övriga hade ju hela dagen på oss.
Vi sover gott den natten och fredagen den 25 maj är det fritt fram för egna aktiviteter i Rönne. Det är en pittoresk stad med många gamla fina hus. Den gamla stadsdelen, som ligger ovanför hamnen, pryds av lyktor och blomster och många filmrullar blev det. En och annan souvenir blir det också.
Allt brukar ta slut till slut men så är det inte idag. Kvällen innehåller en festmåltid och dessutom underhållning, av vem tror ni? Jo, underhållaren är vår egen Roland! Han har varken slut på historier eller sånger.
På morgonen är vi uppe i ottan. Tidig frukost och in till Rönne för att lämna tillbaka cyklarna. Framför ”Perronen” blir det uppställning för fotografering för lokaltidningen. Tydligen var de imponerade av att det var så många och kanske också för att det var SJ fotoklubb.
Färjan avgår till Ystad kl. 8 och på stationen spelar ett folkdanslag. Jag undrar om Harry hade beställt det också?
Vi har haft toppenväder hela resan och tack Harry och medarrangören Kjell för en mycket fin cykelresa!
Göran